Ensamt!
De är väl bara förnamnet Robert är i Blg hela veckorna och jag är ensam hemma. Så fruktansvärt tråkigt, så tro mig allt besök är välkommet:) Han som ger mig motivation att göra allt jag gör och klara av dagen.
MenMen, bit ihop sandra.
Måste bara få säga grattis till svåger Stefan som gifte sig i Lördags. Jättemysigt bröllop hemma i Nusnäs:)
och att höra svärmor bli känslosam är inte ofta, tillochmed mot mig, känns ganska bra faktiskt.
Nu har man fått bekräftat att man är älskad där och även ses som en i familjen på riktigt.
Igår ( då jag inte kunde ta ledigt) va mor här iaf, Hon följde Pepzi på 'operation' vilket gick mkt bättre än förväntat. fina tårkanaler och dom sneda hörntänderna är borta nu oxå. Och lika glad var han, efter uppvaket när han inte va så groggy längre. Skönt att de kapitlet är avklarat.
Gick ner och badade lite i siljan innan läggdax, eller iaf mamma som är badtokig. Sen jordgubbar och te!
Upp klockan sex imorse, lämna Pepzi hos 'gammel'morbror. slutade klockan åtta efter en hel dag av maraton på grönklitt, enda gången man har tid att sitta är när man springer på toa. Och vad fan är måltider??!!
Nyss ätit min "Lunch" så nu blir de duschen och sängen. för uppföljning imorrn igen.
Saknar familjen hemma i Dalen och längtar tills söndag då jag är ledig.
Nej natt nu, får ångest när jag ser klockan!
Ha de / Sandra
